Vad är det som har hänt??
Är det verkligen sant..
Min kusin Johan valde att lämna oss den 29/3 2010..
Saknaden är stor och ett stort håll lämnade han efter sig..
Jag vill inte fatta de, jag kan inte fatta de..
Varför lämnade du oss Johan??
Varför valde du att gå vidare och lämna oss här??
Min saknad till dig är väligt stor och gör väldigt ont..
Tänker på dig varje dag..
Tänker på alla i släkten varje dag..
Tänker på hur dom har det..
Mina tankar till alla dina barn Johan..
Tankarna rullar på och jag tänker hur dom har det..
Kommer dom att minnas dig??
Sen tänker jag även på dina syskon Johan och även deras familjer..
Hur har dom det nu??
Hur kommer dom att klara det här??
Din mamma Johan..
Hur jobbigt är det inte för henne??
Jag kan inte sluta att tänka på dig..
Du var så mycket i mitt liv..
Mina minnen jag har med dig kommer jag alltid att bära med mig..
Om folk frågar hur du var, kommer jag ta fram mina minnen med dig och berätta vilken underbar person du var..
kommer aldrig glöma dig..
Jag saknar dig..
Jag älskar dig..
Vi ses..
Vila i frid... <3<3<3
Ha de göttans..
Tänk så här. Att han är inte död. Han avreser. Han har rest till ett underbart ställe. Nu är han aldrig deppig. Himlen består av massa olika paradisen. Hans paradis består av glädje, tatueringar och musik. Han skrattar och har det så gott.
Min mamma är i den himmelen där man plockar svamp hela dagarna, rockabillymusik och hon åker raggarbilar. Och hon skrattar. Hon är ung på nytt och hennes cancer är borta. När jag tänker så så mår jag mkt bättre men det behöver inte betyda att just DU mår bättre för det. Sörj på ditt sätt. Älta om samma sak om och om igen, eller gråt. Du sörjer på ditt sätt. Och fortsätt så. Det finns inga genvägar i sorg. Det kommer en dag då du kommer må lite bättre men den vägen kan vara lång. Bara du vet.
Oj, här blev det visst nästan en roman men du förstår hur jag tänker och menar. Gillar dig Lina. <3
