Å nu kommer vi till ett inlägg som jag älskar, min föräldrar, dom älskar jag över allt annat..:)
Så vi gör så att vi skriver om dom var för sig..

Lite förinfo kanske man ska ta, jag växte upp med min mamma och pappa i Vikingstad i ett hus inne i samhället..
för ca: 7,5 år sedan så skiljde dom sig, mamma har sedan dess haft 3 killar å den 3 är den kille hon snart ska flytta ihop med..
Pappa hade en tjej när mamma och pappa delade på sig, men där höll det inte länge och så träffade han 1 tjej efter det och det är den tjejen han bor ihop med i Ljungsbro och är sedan typ 1 månad tillbaka gift med..

Även om mamma och pappa inte är gifta längre, så är dom båda mina föräldrar, och det finns ingen som kan ta någon av deras platser, jag älskar dom och dom är dom bästa föräldrarna för mig..


Mamma:

Min mamma är en helt underbar kvinna..
Hon är ganska kort under 1,60 men längre än mig.. ;)
Mamma blir 47 år i februari 2011..
Hon är lite kraftig, men hon har varit större mkt mkt större än vad hon är nu..
Så vi har alltid sagt till henne, att du är värd din vikt i guld, hon önskar bara att hon kunde få det där guldet som hon är värd.. ;)
Min mamma hon finns alltid för mig, ALLTID vad det än gäller så hjälper hon mig, eller inte bara mig hon hjälper ALLA..
Mår man inte så bra och behöver någon att prata med då finns mamma där, folk kallar ju henne inte för mamma Ewa för intet lixom.. :)
Så min mamma är mångas mamma, fast hon bara har 2 biologiska barn, så finns hon där för andra också..
Vilket hon alltid har gjort, eftersom att hon är så öppen och ärlig och kan prata hur mycket som helst, det finns lixom inget stopp på henne.. ;)
Men jag älskar henne iaf..
Hon är den bästa mamman jag kunde få.. :)
Min mamma hon vet det mesta, vet inte hon så ringer man till hennes bror han vet typ allt.. ;)

Min mamma hon är den bästa kvinnan,hon är helt underbar och jag älskar henne för den hon är även om hon är lite glöms å ska upprepa saker ibland.. ;)
Men det hör nog till åldern, har du inte träffat min mamma då måste ni göra det, hon är ärlig och säger alltid vad hon tycker och tänker.. :)

Älskar dig mamma glöm aldrig det..


Pappa:

Nu kommer vi till pappa, helt plötsligt så blev det lite svårare..
Min pappa och mamma är ju skilda och efter det så var jag jätte mkt hos honom, jag försökte att vara hos båda två hälften hälften..
Men när pappa flyttade ut till ljungsbro, så var jag där ibland iaf, ett tag var jag där varannan vecka eller typ iaf..
Men sen blev det så att jag gick ju i skolan i skägget och tyckte då det var smidigare att vara hos min mamma eftersom att det var där hon bodde, så jag var inte alls lika mkt ute hos pappa, å för ett par år sedan så var jag inte där alls mer, utan jag och pappa träffades ibland, pratade i telen ibland, och samma sak är det nu, typ iaf..
Fast vi pratar offtast 1 gång i veckan för att se hur den andra har det osv..
Även fast jag och pappa inte pratar så mkt med varandra så känner jag mig ändå älskad av min pappa och inte alls "bortglömd", kan bero på att min pappa han har alltid varit den tysta personen, ALLTID..
Min pappa har varit en tyst liten prick hela tiden, han ser det offta så här, har man inget å prata om varför ska man då "dösnacka"?
Det stämmer ju igentligen, bara det att pratandet det har jag ärft från min mor.. ;)
Men frågar man folk som har träffat pappa så säger dom, "å han sa ju mkt" (på ett eronsikt sätt), men jag och pappa vi behöver inte säga mkt till varandra vi tittar nickar och så är våran konversation, vi förstår varandra utan ord också, en riktig far och dotter relation skulle jag se det som.. :)

Lite mer fakta om min pappa då, han är tyst om inte samtalsämnen är något som intresserar honom, han fyller 47 i november 2011, så han är alltså nyligen fyllda 46, han är en underbar pappa, den bästa pappan som jag kunde få..
Kan bero på att han är min pappa som jag känner så, men när jag tänker om jag skulle vilja byta ut min pappa mot någon annan!? Aldrig aldrig aldrig, min pappa är speciell och han har hjälp till att skapa den människan jag är idag, och jag älskar honom så mkt att det finns inte ord till det..
Även om han har sårat mig och min familj så älskar jag honom lika mycket för det, klart han fortfarande kan göra mig besviken så vet jag att han alltid finns vid min sida om jag behöver honom..

Min pappa är speciell på många sätt och vis, och kan vara svår att förstå sig på om man inte känner honom..
Men han är min pappa och vi finns alltid för varandra han och jag, och kommer alltid att göra det.. :)
Vi kommer alltid att älska varandra..


Det var info om mina föräldrar..
Ni som vet vilka dom är jag hoppas att ni håller med mig..

Mamma = pratglad, ärlig och öppen..
Pappa = ensamhet och tystlåten..


Kanske inte dom bästa korten, men för mig så visar korten just mina föräldrar, ingen som gör sig till utan helt enkelt mina underbara föräldrar.. :)


Mina föräldrar är helt enkelt bäst..
Och jag älskar dom som dom är..






Ha det göttans..